new york i love you,
but you're bringing me down

jag sitter här och försöker rita av en jättesnygg bild på herr jocke berg. det går inte alls just nu, råkade rita örat för högt upp så nu kommer inte pannan komma med vilket betyder att jag måste börja om, igen.
hänger lite på kentforumet istället. carin tvingar mig att fråga ut mh om sims.
bara för det har jag blivit lite simssmittad nu, sitter och pratar gamla simsminnen med carin på forumet, hahaha. ja simsminnen, kan ni fatta? vi har minnen från ett dataspel. det spelet utgjorde en stor del av min barndom faktiskt. vi började spela det när jag var kanske sju när bara det första spelet fanns och på engelska så vi förstod väl inte allt. sen följde vi upp all eps som kom. jag och carin hade extremt kul när vi spelade det.
konstigt att ett spel kan betyda så otroligt mycket för barn med otroligt bra fantasi.
jag saknar det faktiskt. mitt intresse dog när sims2 kom. jag vet inte varför, förmodligen för att det inte var samma sak längre.
läste om sims3 på en sida, verkar faktiskt vara roligt. första gången på länge jag är lite intresserad av sims.