new york i love you,
but you're bringing me down

nej seriöst, jag är fortfarande i chock sen gårdagen

jockes röst ekar genom hela huset, den gör sig så fruktansvärt bra ihop med musiken. jag vet inte vart jag ska ta vägen, jag vill ha mer, världens vackraste

tänk om jag hade vetat att det skulle komma att låta såhär en dag när jag var ett barn och spelade vapen & ammunition i min stereo, alldeles hänförd av vad jag hörde. herregud vad bra ni är kent. ord räcker som sagt inte till över hvuud taget, dock måste jag ju få säga något

det finns verkligen ingen annan musik som kan komma så långt in, allt annat känns så fruktansvärt ytligt när man hör det här